Igår skrev vi ju att vi hittat en ny motor till Ferrari-dingen för en ganska billig peng. Allt väl så långt, men efter en lugn kväll med tacos, cola och mys så gick jag upp på däck för att svalka mig lite innan jag skulle gå och lägga mig (vi ligger till ankar och det blåser ganska mycket ute).
Jag ser att vår gamla dinge ligger fastknuten efter båten och guppar, men var är Ferrarin? Kanske har killarna lagt upp den på däck? Jag kollar runt lite snabbt men hittar den inte. Sticker ner huvudet i nedgångskappen: ”Har ni tagit upp dingen eller?” ”-Nej, är den borta?!” ”Eh, jaaa…”
Kl var 23, det är becksvart ute. Är den stulen eller har den slitit sig från förtöjningen? Det blåste ganska mycket, den kanske är långt ute till havs redan? Jakob och Daniel bestämmer sig för att med den kvarvarande dingen ge sig iväg på jakt och tar med den starkaste ficklampan. De åker iväg i full fart och jag ser hur ljuskäglan vandrar längs revet och kusten. Efter en kvart kommer de tillbaka, med Ferrarin efter!! Tydligen hade en seglare på en norsk båt sett den driva och fångat in den med sin dinge. Men eftersom han skulle åka tidigt dagen efter så lämnade han över den till en annan norsk seglare, som vi fick den av.
Ferrarin hade alltså slitit sig från Aurora, så vems var felet? Vem hade inte knopat fast den tillräckligt? Inte var det jag iallafall, eftersom jag inte använt den senast. Det var inte heller Daniels fel, eftersom han ”inte knöt fast dingen i båten”, och inte var det Jakobs fel heller, eftersom han ”inte heller knöt fast den” 🙂
Ingen hade alltså knutit fast den, och därför var det ju inte så svårt för dingen att slita sig, eftersom tampen bara låg helt lös på badbryggan 🙂
Slutet gott, hur som helst!
