I helgen inventerades nödraketerna ombord på Aurora och det var ingen munter syn. De ”färskaste” tillverkades 1997 och de äldsta passerade ”bäst före” 1983.

Exempel på gamla nödbloss från 1986

De gamla nödsignalerna kommer att sparas, kanske fungerar de?

Nya nödraketer kostar strax över 2000 kr och det är kostnader som dessa som just nu håller på att äta upp vår seglingsbudget. Därför beslutade vi oss att testa något som kallas crowdfunding. Enkelt förklarat så kan man säga att vi ber allmänheten om små bidrag till vårt mål. Dessa blir med hjälp av ”alla bäckar små”-principen något stort, i vårt fall ett gäng nya nödraketer.

De nya nödsignalerna som vi hoppas få råd till

I gengäld lovar vi att ni får mer spännande läsning här på bloggen och självklart får ni en visning ombord om ni kommer förbi båten. Förhoppningsvis kan detta dessutom leda till att ni bloggbesökare får känna er lite delaktiga i vårt projekt, men det hoppas vi att vi åstadkommer även utan nödraketer 🙂

Om detta låter intressant hoppas vi att du läser vidare på vår projektsida hos Funded By Me. Varje litet bidrag gör oss tacksamma!

 

Oceanseglaren är Oceanseglingsklubbens tidning. Jag och Jakob är med i OSK och Jakob har också gått deras långseglarkurs där. Organisationen har kontor och föreläsningar i Stockholm men riktar sig både till dom som har långseglat och till dom som drömmer om det.
I maj var vi på deras avseglarfest. Åt god mat och pratade med andra seglare. Alla avseglare fick också ett presentkit med OSK-flagga och bubbelvin/flaskpost. Jag skrev lite om festen här.

Vi blev också ombedda att skriva lite om vår segling för tidningen och nu har den kommit ut. Den kan tyvärr bara läsas av medlemmar men en liten skärmdump kan vi bjuda på.

Det börjar falla på plats nu att man faktiskt ska ge sig ut på en världsomsegling.  Samtidigt som vi har en lång väg kvar med fix av båten så har vi också kommit en lång väg sedan i höstas. Då hade vi varken båt eller en klar besättning.

Allt som allt har planeringen pågått sedan hösten 2010. Först som en liten tanke och numera som ett storskaligt projekt. De första månaderna gick man som i ett rus; ”tänk att jag ska segla jorden runt!”, men snabbt tog det tråkiga med segling över, dvs kostnaderna. Pengar, pengar, pengar. Det kan ta död på vilken idé som helst, men vi ska i alla fall ha försökt genomföra detta. En av dom som hjälper oss är båttillbehörskedjan Seasea som ger oss en bra rabatt. De har bra utbud och har en butik som ligger i Segeltorp (nära där jag och Jakob bor). Det är välbehövda slantar att spara på nu när det bara är lite mer än två månader kvar till avsegling. Ett exakt datum är inte spikat än, men klart är att en av oss, Daniel Ljungren, skriver tenta i Göteborg den sista augusti. Då ska vi ha hunnit ner dit från Stockholm, och han kommer knappt hinna ta en tentaöl innan vi gasar iväg ner mot Kanarieöarna.

Tack också till alla som läser vår blogg, ni är många återkommande besökare men också många nya. Hoppas ni hänger med hela vägen!

Jag har läst att det gick bra att tvätta tågvirke i tvättmaskin så vi tog hem genuaskoten från den nedtagna genuan för att testa. Först en googling på vilket typ av tvättprogram och tvättmedel som var lämpligt. Dessa var råden jag fick:

• Taglingen ska vara bra gjord så att änden inte snurrar upp sig
• Helst använda flytande tvättmedel
• Om man använder klorin ska det inte vara stor mängd pga att det skadar tågvirket
• Ha i lite sköljmedel så mjukar det upp stela tampar
• Bind ihop tågvirket eller lägg det i en tvättpåse så trasslar det inte lika lätt
• Kör på finprogrammet eller 40-50 grader med skonsam centrifugering

Förutsättningarna var inte riktigt dom bästa eftersom ändarna inte var taglade, utan brända, och hade börjat fransa upp sig. Jag brände dom lite till och hoppades på det bästa. En tvättpåse som var stor nog hade jag inte heller, så jag kvajlade skotet och knöt fast en lina i mitten. Sen langade jag in det ena skotet (jag ville inte tvätta båda på en gång om det skulle vara så att allt gick åt skogen), hällde i pulvertvättmedel (hade inte flytande) och satte på 40 grader och låg centrifugering. När programmet var klart fick jag trassla ut skotet eftersom linan som höll ihop allt hade lossnat, men det hade inte trasslat upp sig i ändarna. När jag la det bredvid den otvättade så kunde jag konstatera att det inte var så mycket skillnad. Det högra skotet är tvättat:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det som däremot var skillnad var att det tvättade var mycket mjukare och hade tufsat till sig lite (vilket verkar vara bättre rent hållfasthetsmässigt)

Summa summarum är väl att man skulle kunna prova att tvätta på en högre temperatur (eller använda flytande tvättmedel) för att få skotet vitare… eller så kanske det var grått när det köptes en gång i tiden?

Igår var vi nere och fixade med Aurora igen. Den här gången blåste det lite mindre så vi rullade ut den trasiga genuan och tog ur den från rullen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som synes så är det inte bara UV-skyddet som skörat, men vi tänker tråckla ihop den och ha den som reserv under seglingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom vi har problem med att det läcker lite från (troligen) propelleraxeln så hade vi köpt en våtdammsugare som vi använde första gången igår. Den funkade bra, så för tillfället är det torrt och fint nere i kölsvinet (eller åtminstone inte flera cm vatten). Dock måste ju själva problemet såklart fixas på längre sikt.

Jag gjorde en dyn-översyn och kom fram till att vi behöver införskaffa luftspaltmattor till fyra kojer. Den enda koj som har det nu är dubbelkojen i aktern. Som jag skrivit i ett tidigare inlägg så vill vi försöka minimera fukten i dynorna så mycket som möjligt. Daniel L, som var den som klagade högst över sin koj under seglingen från Helsingborg är den som både hade en tjockast dyna och störst utrymme 🙂

Även blocken på däck fick sig en översyn. Vi måste byta ut storskotsblocket som har fått en spricka i sig, och en trissa i ett av försegelskotsblocken som gick sönder under seglingen från Helsingborg.

Häromdagen var vi på Oceanseglingsklubbens avseglarfest. Vi fick mat och dricka, och alla avseglare fick rada upp sig och presentera vilka vi var, vilken båt vi hade och var vi skulle segla. Man känner sig slightly utanför, alla har väldigt stor erfarenhet och vi känns lite som galningarna i sammanhanget. Men det där försöker jag förtränga. Vi tar en sträcka i taget och så får vi se var vi hamnar tillslut.
Vi fick presenter också. Alla avseglare får varje år en OSK-flagga, en flaska bubbelvin och ett papper som man ska använda tillsammans med flaskan som flaskpost när vi druckit upp den. Mycket trevlig tillställning, kul att få vara båtnördig och bara prata båtar och segling med likasinnade och få tips på utrustning eller förbättringar.

 

Nytt på utrustningsfronten är att Daniel har fått leverans till England med bränslefilter. Annat är också beställt (som t.ex. vattentät portabel VHF, epirb och en Spot) men det får vi lite senare.

Strålande väder idag! Så jag och Jakob passade på att vara hos Aurora och göra lite blandade saker. Vi tog ner mesanseglet eftersom det har några småhål och behöver sys lite i akterliket. Planen var att ta ner rullgenuan också men det blåste så mycket ut mot vattnet så vi tar den en annan gång. Genuan var ju den som skörade under seglingen mellan Helsingborg och Stockholm som vi skrev om tidigare.

Vi kollade också att frälsarkransarna flöt (tydligen hade Jakob hört att man ska kolla frälsarkransar som har några år på nacken, för dom kan sjunka som stenar). Men allt var väl, de flöt som små badankor. Och så såg det kanske ut också när vi med en fastknuten tamp gick runt på bryggan med livbojarna på släp i vattnet 🙂

Efter att en kompis varit och käkat lunch med oss gick vi till Tackel & tåg, en ”båtskrot” i Råseglarhuset på Skeppsholmen. Där finns allt möjligt, och även om vi inte köpte mer än röd plast till mörkseendelampor och en bok om jordenruntsegling, så var det bra att inventera lite för eventuella framtida behov.

Fick precis ett mail från Martin också om att watermakern som finns i England är på gång. 30 liter i timmen ska den kunna göra, med lite tur kanske vi kommer upp i 25 liter. Oftast överensstämmer inte riktigt reklamen med verkligheten. Med obegränsat vatten ombord kan vi stanna lite längre i fina vikar utan att behöva gå till hamn och bunkra. Vi minskar också risken för att få vattenbrist mitt ute på någon ocean 🙂

Om man ska sova i samma koj varje natt i cirka tre år så funkar det inte bara med en vanlig båtdyna. Enligt mig. Så jag har kollat runt på internet efter hur andra har löst madrassfrågan. Det visade sig inte vara helt okomplicerat.

För det första ska man skydda madrassen från fukt. När kylan under kojen möter kroppsvärmen i madrassen uppstår kondens, och att sova i en fuktig och kanske möglig madrass är inget man längtar efter. Det finns en rad olika lösningar på detta hos båtaffärerna och i båtforum. Basen i ”sova-i-båt” består av en kojbotten i trä eller plast med en dyna i kallskum klädd i ett tyg. Sedan börjar tillvalen:

Man kan borra små hål i kojbotten för att få luften att cirkulera bättre. Många har även köpt en luftspaltmatta i polyester (ca 1 cm tjock) som skapar ett luftigt mellanrum mellan kojbotten och madrass. Ett billigare (lika bra?) alternativ är en balkongmatta som har små piggar på undersidan. Ett tredje alternativ är att lägga på träribbor på kojbotten.

Nästa steg är själva madrassen. Som standard oftast en mjukare dyna i kallskuret skum med ett överdrag av marint tyg. I vårt fall känns det frestande att byta, dynan har säkert varit med några år. Men båtdynor är dyrt, så vår preliminära plan är istället denna: Vi köper en luftspaltmatta/balkongmatta ELLER lägger träribbor på kojbotten. Vi behåller dynorna, men har istället köpt en tempurbäddmadrass på 7 cm som vi lägger på dynan. Tempurmadrassen har även den positiva egenskapen att vi ligger lite mer still i kojen när det gungar. Ovanpå kalaset lägger vi ett madrasskydd. Förhoppningsvis bekämpar vi då både fukt och dålig komfort.

Någon som har fler tips?

Igår och idag har jag (Sofie) och Jakob läst två kassar Praktiskt båtägande och Båtliv som vi har fått av vänner. Vi är på jakt efter praktiska tips. Nu ligger ju Aurora på Skeppsholmen i Stockholm och det är hög tid att börja fixa henne inför avseglingen i augusti. Vi har tittat igenom pärm till pärm och skrivit post-it-lappar om intressanta artiklar som vi satt på tidningarnas omslag. Därtill satte vi oss ner igår och gjorde en att-göra-lista med allt som måste fixas på båten. Det blev en hel del, men förhoppningsvis inget som vi inte kan klara av.  För några månader sedan kändes augusti långt fram i tiden, men nu är det mindre än fyra månader kvar. Klockan tickar.

Kul att du hittat hit. Vi håller just nu på att installera allt på hemsidan. Kom gärna tillbaka inom kort så kan du följa allt som händer med båten och planeringen av vår världsomsegling.