Nu har vi precis fångat vår första fisk. En guldmakrill på ca 4 kg. Martin och Gulan slängde i våra två krokar från aktern och inom en minut hade vi en fisk i varje krok!
Det krävs så lite här ombord för att hela besättningen ska engegera sig i något. Som när vi badade på 3000 meters djup igår till exempel. Vi gick upp i vind och turades om att hoppa i, simma och tvätta oss. Båten gled snabbt på bara riggen så det var tur att vi hade ett rep med en fender i. Samma fenomen händer när man ser delfiner första gångerna. Folk kastar det de har framför sig, grabbar en kamera och springer upp på däck. Just delfiner har de flesta av oss vant sig vid så imorse var det bara Amanda & Gulan (och Martin) som exalterade flög upp ur kojerna när Sofie ropade ”Delfiner!”.
Men åter till fisken. Martin ropade ”Det nappar, vi har fisk!” och inom 10 sekunder är alla uppe på däck och spanar akterut. Tre personer försöker få igång kameror, tre engegerar sig i att få in fiskarna och en börjar slipa filékniven. Alla är på hugget!
Den första fisken, en blågulaktig med lite rundare form (förmodligen också en guldmakrill), tappade vi i momentet där fisken skulle upp i båten. Vi har både håv och krok men missade och fisken klarade sig. Den andra var vi försiktigare med och lyckades sätta kroken och sen direkt ner i håven. Det är inte helt klart vad vi lagar av fisken. Såväl stekpanna, soppa som grill har varit på tapeten.
Avslutningsvis vill vi bara säga att vi får meddelanden till satellittelefonen. Några har messat och undrat. Vi har ingen möjlighet att svara och det är trots allt en form av envägskommunikation. Så bli inte ledsna om ni ställt frågor som ni inte fått svar på.
Jakob
Aurora. Vi vet att ni inte kan svara. Stek fisken. Makrillen blir finast då.
Bra där! Pröva nu att använda en gulmakrill som bete så blir det ännu roligare 🙂
Badade på 3000 meters djup? Låter tungt…(och mörkt)