Bloggen har återuppstått!
Nu har det gått nästan exakt sex år sedan jag, Jakob, Daniel J, Martin, Daniel L, Amanda och Gulan seglade över Atlanten i vår gamla båt, numera sålda s/y Aurora. Den här gången blir det en överkorsning i s/y Barit, med Gulan och hans fru Lisa och deras två barn. S/y Barit är en katamaran, en Lagoon 38:a, så standarden har ju höjts en aning sedan den förra Atlantkorsningen 🙂 Det blir ju lite mer utrymme också när det inte är sju personer som ska trängas på en enkölsbåt som ju var fallet 2012. En annan stor skillnad nu är att det bara är jag och inte någon annan ur originalcrew:et. Min man Jakob följer med till Las Palmas, hjälper till med inköp och stuvning och vinkar av oss. Sedan flyger han hem till Sverige igen men kommer och möter oss på Barbados när vi kommer fram. Sedan är tanken att pausa lite på Barbados och cruisa runt lite bland favoritöarna. Vi har ju trots allt varit runt en del i de trakterna.
Lisa och Gulans katamaran s/y Barit
Många frågar hur lång tid det tar över Atlanten. Det beror lite på vilken båt man har och vilken vilja det finns hos besättningen att segla fort. Att byta och trimma segel ofta och att försöka hitta bra väderstråk är tidskrävande och rätt jobbigt, om man inte är ute efter att slå något slags rekord, vinna en tävling, eller bara har bråttom. Med stora lätta segel och en lätt båt går det snabbare. En katamaran i plast jämfört med vår förra båt som var gjord av stål, spelar roll för tiden det tar att segla. År 2012 seglade vi på 21 dygn, från Las Palmas på Gran Canaria till Barbados i Karibien. Vad det tar den här gången är svårt att säga, de flesta seglar på 18-21 dygn. Jag tippar på 19 dygn, beroende på väder och hur tungt vi lastar båten 🙂 Planen är att lämna Las Palmas runt den 1 december, vilket innebär att vi borde kunna komma fram innan julafton. Sist fick vi fira jul på Atlanten men nyår på Barbados. Vi kom fram bara ett par timmar innan tolvslaget.
Överst: Martin är jultomte den 24 december 2012.
Nedre: Barbados den 31 december 2012. Gulan till vänster och jag trea från höger.
Jag har heller aldrig seglat en katamaran någon längre sträcka, vilket gör att jag måste lära nytt. Det kommer förhoppningsvis att gå ganska snabbt men det är väl det som gör att jag kan känna mig lite nervös. Annars är det inte så mycket att vara rädd för. Visst kan det blåsa och vara stora vågor. Man kan välta, snurra runt och/eller få masthaveri. Men det är risker som alltid finns med (lång)segling. Att få vara tjänstledig nästan två månader från jobbet och slippa ett Sverige med fem grader och regn underifrån känns faktiskt inte som något tråkigt. Alls. Men det kan ju hända att jag blir mer nervös när jag börjar packa. Eller när jag kommer ner till Kanarieöarna. Eller en kvart innan vi ska lämna Las Palmas.
Nästa blogginlägg tänkte jag ska handla om packning. Vad ska man ta med sig när man ska segla över Atlanten egentligen? Vad behöver man absolut INTE ta med sig?
Man kan också följa oss på vår ”gamla” facebook-sida för s/y Aurora, den hittar du om du söker på ”@syauroraseglarjordenrunt” eller klickar på länken. Där kommer jag lägga upp kortare inlägg och här på bloggen skriver jag lite längre.
Vi ses!
/Sofie Naredi